Hoppa yfir valmynd

Ræða eða grein fyrrum ráðherra

27. október 06 Atvinnuvega- og nýsköpunarráðuneytið

Ársfundur Norsk Sparebankforening í Oslo

Orförande, ärade tillhörare

Jag får börja med att tacka för inbjudan till Ert årsmöte här i Oslo och för tillfället att tala om utvecklingen i Island här på årsmötet. Jag tackar också för mig och min fru för utmärkt middag igår och för den fina maten och underhållningen.

Island har utvecklats som en helt-öppen väst-europäisk ekonomi med samma regler och lagutveckling som naboländerna (1.glæra). Island har haft en mycket snabb ekonomisk tillväxt under de senaste åren. Utvecklingen av finansmarknaden har samma drag som i andra europäiska länder, men började mycket senare i Island och sker mycket snabbt.

Islands Centralbank har enligt lag eget ansvar för uppföljande av offentligt inflationsmål, 2,5 % inflation för varje 12 månader. Liksom andra västerländska centralbanker tar Islands Centralbank fri marknadsutveckling som grundval för sin inställning till utvecklingen i ekonomi och finanssystem. Översikt över reporäntan (2.glæra). Island har fritt-flytande marknadsvaluta. Översikt över utvecklingen i valutaindexet (3.glæra). Valutautvecklingen har naturligtvis stort inflytande på situationen till varje tid i en så öppen ekonomi som den isländska men en flytande fri marknadsvaluta ger också smidighet åt ekonomin och reaktionsförmåga mot ojämvikt så som också erfarenheten har visat.

En kort lista över de inflytelsesrikaste förändringarna ger översikt över utvecklingen i det isländska samhället och ekonomin under de senaste åren (4.glæra). De senaste åren känntäcknas av storinvesteringar och rekord-underskott i bytesbalansen (5.glæra). Man har i Island sett mycket stora samhällsekonomiska förändringar och snabb ekonomisk tillväxt. Man har en smidig arbetsmarknad och nästan ingen arbetslöshet. Den isländska arbetsmarknaden bör snarare jämföras med Stor-Britannien eller Amerika än med det kontinentala Europa. Ekonomin har öppnats utåt och isländska investeringar har börjat utomlands, även om de er mycket mindre, också relativt, än de andra Nordiska ländernas investeringar utomlands (6.glæra). Utvecklingen i Island kan definieras som kapitalisering i en växande marknad och kapitalakkumulation. Och detta kan ske med hjälp också av våra starka självständiga pensionsfonder vilka är möjligen ett av världens starkaste pensionssystem. Globaliseringens inflytande visas också starkt i ett litet samhälle. Men vi måste komma ihåg att informationsteknik och utbildning förminskar alla distanser i investeringar utomlands och förbigår differenser i macro-ekonomisk storlek.

Två aspekter av utvecklingen har en särställning som måste nämnas. Å ena sidan har vi förändrat skattesystemet och skattesatserna med syfte på bättre konkurrensförmåga gentemot utlandet. Å andra sidan har det isländska utbildningssystemet utvecklats starkt under senare åren, med till eksempel fördubbling av antalet studenter på universitets- och högskolenivå.

En kort lista visar huvuddrag i utvecklingen av det isländska finanssystemet (7.glæra). Centralbankens roll i finanssystemet (8.glæra). Island är en del av gemensamt-europäisk lagutveckling, och man har länge haft ett ambitiöst program för utveckling av institutioner, lagstadgar och andra regler för finansmarknaden. Privatiseringen av bankväsendet i Island i året 2002 är en mycket radikal samhällelig förändring (9.glæra). Sedan dess har bankerna kapitaliserats snabbt og vuxit starkt både inom- och utomlands. Under samma tid har vi sett en omvälvning av bostadslåner och lägenhetsmarknaden (10.glæra). Nyligen har man sett ökat intresse för den isländska kronan utomlands och man har börjat i andra länder med utgåvor av internationella obligationer i isländska kronor. De internationella ratings-företagen har visat Island ökat intresse, och också olika utländska banker har visat stort intresse för isländska förhållanden.

Å sidan måste det påpekas att debatt om euro och den Europäiska Unionen tillhör en helt annan politisk diskussion. Politisk debatt är inte alltid det samma som ekonomiska frågeställningar eller dialog om ekonomiska och finansiella förhållanden. Den isländska ekonomin och den isländska kronan klarar sig tämligen väl men påverkas naturligtvis både av politiska beslut och av marknadsbeslut. Island har en nationell valuta som fungerar vid sidan av multinationella världsvalutor och detta innebär naturligtvis sina uppgifter. Det är klart at förändringar kan komma på kort varsel och det finns olika meningar och åsikter i Island om medlemskap i EU, men denna fråga är inte og den har inte varit på den aktuella politiska horisonten.

Man kan kort beskriva utvecklingen under de senaste åren med statistik (11.glæra). Utvecklingen under innevarande år 2006 har visat stark överhettning i ekonomin (12.glæra). Man måste understryka att förändringarna i de första månaderna av 2006 ger endast en del av bilden därför att man måste se på något längre sikt för bedömningar. Man kan också se på utsikter och prognoser för de närmaste åren (13.glæra).

Vi kan definiera den isländska situationen som en liten helt-öppen och fri marknadsekonomi med flytande marknadsvaluta i en tid av stora utländska investeringar och andra förändringar i ekonomins struktur. Nya näringsgrenar ökar starkt (14.glæra). Islänningarna har uppvisat starkt intresse för ambitiös utveckling av lag och reglement om finansmarknaden. Island har sett förändringar i valutan, bytesbalansen, arbetsmarknaden, och jättelik tillväxt i bostadslåner till familjer för lägenheter. De här ovannämnda aspekterna ger också tilldels en översikt över utvecklingen i ekonomins struktur.

Det finns alltid fordringar för stabiliseringspolitiken. I nuläget i Island er det viktigt at komma ihåg arbetsfördelningen mellan regeringen, statsfinanserna, och Centralbanken (15.glæra). Vi kan se på de olika varierande aspekter som penningpolitiken möter (16.glæra). Igen måste man påpeka att valutan också verkar för smidighet och reaktionsförmåga och därigenom som hjälp för jämviktssträvanden inom ekonomin. Även om några specialister har varslat om smärtsam landning efter den sammankoppling vi har av högkonjuntur, underskott i bytesbalansen, inflation, lägre valuta, - och därmed såkallad överhettning -, så finns det också realistiska prognoser för landning som blir tämligen lugn.

Under innevarande år har den isländska regeringen fortsatt med sin ekonomiska politik. Under sommaren har vi vidtagit åtgärder i enighet med arbetsmarknadens parter, arbetsgivarna och Islands LO, med syfte på att komma till en lugnare marknad och mindre inflation under förra delen av nästa år. Vi har också fått en ny överenskomst med de äldres föreningar om pensionen o.s.v. Vid årets slut kommer de stora investeringarna i Östra Island till sitt slutskede, och under förra hälften av 2007 kommer produktionen där igång. Redan under sommarens senaste del kan Islänningarna se klara tecken på att överhettningen i ekonomin minskar och vi börjar närma oss till en ny jämnviktstid.

Nyligen har den isländska regeringen vidtagit åtgärder med det syfte att de dagliga matvaropriserna i Island ska sänkas, mest genom förändringar i momsen, i marts 2007 och komma ner på gemensamt nordiskt nivå på Eurostats skala. Det här har blivit möjiligt genom den förstärkning av statsfinanserna som högkonjunkturen har inneburit.

Det er intressant at se på aktuella utländska och internationella bedömningar av den isländska situationen och av den isländska finansmarknaden. Det finns olika rapporter från enskilda utländska banker (17.glæra). IMF - den internationella monetära fonden i Washington och de internationella ratings-företagen har publiserat rapporter om Island med rätt positiva och optimistiska bedömningar men samtidigt med professionella advarsel och rekommendationer (18.glæra).

Island är en ny deltagare på den europäiska och internationella arenan för finanser och banker och möter naturligtvis som sådan skepsis från andra håll och hårda reaktioner från konkurrenterna. De isländska bankerna är företag i ett nyligen omorganiserat bankväsende i snabb tillväxt som tilldrar sig intresse från många håll. De isländska bankerna har uppenbart nog tillväxtproblemer och problemer i informationsspridning till marknaden och till allmänheten i andra länder och måste lära sig att arbeta i nya omgivningar, med initiativ också i nya områden och i nya professionella fält. Naturligtvis finns där många nya problem och uppgifter att ta hand om framåt. Vi har fått prognoser som visar möjligheter för en tämligen mjuk landning utan större störningar både i bankväsende och i ekonomin som helhet efter den såkallade överhettning som har skett. Bankerna har hittills klarat sina uppgifter på övertygande sätt, också redan sina finansiella behov för det kommande året. I grund och botten har Island en stark och smidig ekonomi med goda framtida möjligheter och utsikter. De internationella specialisterna i de stora ratings-företagen, som jag nämnde tidigare, ger de isländska bankerna rätt goda betyg på längre sikt men påpekar samtidigt uppenbara och väl kända faror på vägen. Med internationella mått mätt måste den isländska utvecklingen ses som en allmänt känd historia tidigare från många andra länder.

Jag tackar igen för inbjudan till de norska sparbankernas årsmöte, och hoppas att mina ord har givit Er en översikt över utvecklingen



Efnisorð

Var efnið hjálplegt?Nei
Takk fyrir

Ábendingin verður notuð til að bæta gæði þjónustu og upplýsinga á vef Stjórnarráðsins. Hikaðu ekki við að hafa samband ef þig vantar aðstoð.

Af hverju ekki?

Hafa samband

Ábending / fyrirspurn
Ruslvörn


Þessi síða notar vafrakökur Lesa meira