Hoppa yfir valmynd

Stök ræða fyrrum fjármálaráðherra

09. nóvember 2010 Mennta- og barnamálaráðuneytiðKatrín Jakobsdóttir, mennta- og menningarmálaráðherra 2009-2013

Ansvar och gränser - Public Service som kulturbärare i Norden, 4. nóvember, Norrænahúsið

Kära nordiska kollegor,

I denna tredje konferens, i en serie på fem om Public Service Broadcasting i Norden, är temat Finansieringen av public service verksamheten. Temat är av en stor betydelse för alla public service-företagen i Norden.

I alla de fem nordiska länderna har public service systemet traditonellt en stark ställning. I alla länderna har också företagen haft en stabil finansiering genom de licens intäkter som företagen fått direkt eller indirekt från tittarna och lyssnarna. Danmark, Norge och Sverige håller ännu så länge fast vid licensmodellen. I Finland har kommit fram nya förslag till finansieringen av public-service företaget YLE. Val av lämplig finansieringsordning är en stor utmaning eftersom vi vet att finansieringsmodeller kan påverka både public service-företagets självständighet och trovärdighet.

Det är passande att just finansieringen av public service-företagen diskuteras här på Island, eftersom den isländska finansieringsordningen har varit annorlunda från början, än i övriga Norden. Det isländska public service företaget, RÚV, får del av sina intäkter från reklam och sponsring. Island var också först med att överge det traditionella licenssystemet i Norden.

I många länder där man driver public service verksamhet har man gjort utredningar om sakfrågan, för att hitta nya modeller som eventuellt passar bättre än de traditionella licenssystemen. Men man kan inte svara på frågan om finanseringsordningen utan att ställa några andra relevanta frågor som:

· Vad är public service-företagens kärnverksamhet i dag?

· Inkluderar den nya medier och nya plattformar?

· Hur ska programverksamheten bedrivas så att den är självständig i förhållande till såväl staten som olika kommersiella intressen?

· Hur kan public service företagen fortsatt ha en viktig roll i det demokratiska samhället?

· Hur kan man göra förändringar på ett system som har sina för- och nackdelar utan att förtroendet för public service-företagen minskar?

· Hur ska man skapa utrymme för både public-service bolag och privata medieföretag at utvecklas?

Svaren till dessa frågor kan vara avgörande för vilken finansieringsordning är lämpligast för dagens public service verksamhet, så att public service-företagen kan bedriva en självständig och oberoende verksamhet med hög kvalitet. Det är inte säkert att man hade svar på dessa frågor när man övergav licenssystemet på Island.

Åren 2005 till 2006 arbetade den tidigare borgerliga regeringen fram en ny proposition om Public Service företaget, RÚV. Propositionen blev lag nr. 6/2007 i januari 2007. Lagen drevs igenom, medan vänsteroppositionen försökte göra stora förändringar på lagpropositionen i Altinget, bland annat på finansieringsordningen. Men det misslyckades att få en politisk kompromiss kring public service-företaget, RÚV, i Altinget.

Den mest radikala förändringen i den nya lagstiftningen var att RÚV omvandlades till ett aktiebolag. Aktiebolaget fortsätter dock att 100% tillhöra isländska staten utan andra förändringar eller åtgärder. Den 1 april 2007 fick RÚV också sitt första Public Service kontrakt för perioden 2007-2012. Som förebilder till detta kontrakt var det danska public-service kontraktet, samt svenska sändningstillstånden för de tre public-service företagen.

Det är av olika skäl att det traditionella licenssystemet förändrades på Island. Argumenten var bland annat att teknikutveckling och konvergens innebär att hela eller delar av programföretagens utbud av radio- och TV-tjänster inte distribueras enbart i marknätet utan även av bredbands-, Internet och mobiloperatörer. Det blev därför allt svårare att anknyta licensen till enbart dom som har radio och TV. Det visade sig också att uppbördssystemet var kostsamt och allmänhetens attityd till licensen hade utvecklas negativt över tid, särskilt bland de yngre.

Syftet var altså att skapa en ny finansieringsordning som skulle bli mera effektiv, där varje individ och företag är med och finansierar systemet och där skolket och kostnaderna för licenskontroll skulle försvinna. Avgiften skulle gå direkt till public service verksamheten och skulle inte ställas mot andra intressen i samband med statens budgetarbete. Den nya finansieringsordningen skulle också skapa det isländska public service företaget en ökad självständighet från Regeringen och Altinget.

Nu har vi två års erfarenhet av den nya finansieringsordningen som trädde i kraft den 1 januari 2009, då en individuell skatt ersatte den dittillsvarande licensen från hushåll och företag till RÚV. Den öronmärkta radio- och TV skatten skulle betals av alla personer som tjänade ett minimum belopp varje är samt alla företag i landet.

Hösten 2008 drabbades Island av den svåra ekonomiska krisen och det blev uppenbart att det fanns alvarliga brister i den nya finansieringsordningen. Eftersom både individer och företag skulle enligt ordningen finansiera systemet var grunden för det skattebelopp som hade framräknats inte riktigt när företag började gå konkurs i krisen.

För att försäkra RÚVs inkomst var det nödvändigt att göra förändringar på lagen om RÚV. Det visade sig också att intäkterna från den nya radio- och TV skatten inte räckte till år 2009, och för att försäkra inkomsten fick RÚV dessutom 400 milljoner från statsbudgeten förra året. För att kunna försäkra inkomsten 2009 förändrades den öronmärkta radio-och TV skatten till en inkomstkälla för Staten och år 2011 kommer förmodligen inkomsten av radio- och TV skatten, som inte längre är öronmärkt att ge 700 milljoner ISK i inkomst för Staten som RÚV inte får en del av.

Den ekonomiska krisen har också gjort att statliga bolag och myndigheter måste bedriva sin verksamhet för allt mindre pengar. Det gäller även RÚV som har fått mindre pengar år 2010 och får även sänkta intäkter år 2011.

Erfarenheten av den nya finansieringsordningen på Island visar att det kan vara svårt att göra förändringar på finansieringsmodeller, även om de har stora nackdelar. Det är också uppenbart att finansiering av public service verksamheten är kopplad till andra grundläggande frågor kring verksamheten, som gäller bland annat självständighet, förtroende, kvalitet och utveckling.

Det exempel som gärna framhålls är Nederländernas erfarenhet där skattefinansiering inneburit en politisering av public service. Den isländska erfarenheten är att den nya finansieringsordningen har inte skapat en försoning. De privata medieföretagen kritiserar RÚV hårt, där de påpekar att mindre statliga intäkter har gjort bolaget mera aggresivt på reklam och sponsringsmarknaden. Men det har också visat sig att den direkta kontakten mellan tittarna och lyssnarna och public service företaget minskar och det finns en risk att allmänheten kan uppleva att public service kommer allt närmare staten, speciellt nu när RÚV är skattefinansierat.

Den isländska erfarenheten visar att det är en stor utmaning att hitta den rätta finansieringsordningen för att säkerställa den mycket viktiga public service verksamheten. Den nya finansieringsmodellen har visat sig ha alvarliga brister. Det visade sig att en öronmärkt radio- och TV skatt inte var pålitlig efter den ekonomiska krisen. Det har också visat sig hur lätt det är att minska intäkterna för public service verksamheten när de statliga intäkterna blir en ren skattefinansiering av verksamheten.

I departementet granskas nu RÚVs public service kontrakt. Men erfarenheten visar också att när vi har fått svar på de grundläggande, viktiga frågorna kring public service verksamheten måste finansieringsordningen förbättras. En finansieringsmodell måste skapa villkor för att public service företaget kan göra långsiktiga planer, för att skapa fortsatt förtroende, självständighet från statsmakterna och kommersiella intressen samt kvalitet.

Efnisorð

Hafa samband

Ábending / fyrirspurn
Ruslvörn
Vinsamlegast svaraðu í tölustöfum